Rain, Misery & Violence
Jag har aldrig dödat ett djur. Ja det är sant, så vitt jag vet, jag har iallafall inget minnet utav det. Jag har ingen lust att höra skriken från när en hare/kanin dör som en kompis berättade för mig idag, hur ljudet av det är som en gråtande bebis, kanske skrikandes?
Nej, usch, det närmsta jag kommit är att en gång när jag var i min mormors stuga (Can't for the love of satan komma på vart fan hennes stuga bodde.)
och det fanns djur där. Och jag som var så sadistisk att jag slängde stenar på en gris, som röt av ilska och smärta, och jag hade inte gjort något åt det, bara för underhållning eller något. Jävla sjukt och dumt. När en vuxen sa till mig så skämdes jag direkt då jag insåg att den faktiskt kunde känna något.
Annars då? Jo jag mår väl bra, och när jag säger väl så står inte allt alltid riktigt till, fast iofs hur ofta brukar det vara så då? Nä, just det. Min helg har varit nice, väldigt nice. Saker har uppstått som mindre nice också då men vad kan man göra? Go with it liksom. Jag har använt upp alla mina pengar, förutom dom då jag har i banken av modern min typ 150 kronersssszzz. Annars har allt gått till (Och bear in mind att detta är på 24 timmar) 3 stycken Öl&enshot-erbjudandet på Corner, Cigg, Tändstickor, och skvallertidningen In Touch. Det sistnämnda var allt förutom tråkig!
Gud jag älskar mig själv så jag vill spy.
Nä
Kanske spy en regbbåge
Nej, usch, det närmsta jag kommit är att en gång när jag var i min mormors stuga (Can't for the love of satan komma på vart fan hennes stuga bodde.)
och det fanns djur där. Och jag som var så sadistisk att jag slängde stenar på en gris, som röt av ilska och smärta, och jag hade inte gjort något åt det, bara för underhållning eller något. Jävla sjukt och dumt. När en vuxen sa till mig så skämdes jag direkt då jag insåg att den faktiskt kunde känna något.
Annars då? Jo jag mår väl bra, och när jag säger väl så står inte allt alltid riktigt till, fast iofs hur ofta brukar det vara så då? Nä, just det. Min helg har varit nice, väldigt nice. Saker har uppstått som mindre nice också då men vad kan man göra? Go with it liksom. Jag har använt upp alla mina pengar, förutom dom då jag har i banken av modern min typ 150 kronersssszzz. Annars har allt gått till (Och bear in mind att detta är på 24 timmar) 3 stycken Öl&enshot-erbjudandet på Corner, Cigg, Tändstickor, och skvallertidningen In Touch. Det sistnämnda var allt förutom tråkig!
Gud jag älskar mig själv så jag vill spy.
Nä
Kanske spy en regbbåge
Misantropi - I allra högsta grad!
Nä inte idag. Men säkert någon annan dag!
IMORN TRÄFFAR JAG ANTON :D:D:D:D:D OCH JAG HAR SÅNGLEKTION :D:D:D
IMORN TRÄFFAR JAG ANTON :D:D:D:D:D OCH JAG HAR SÅNGLEKTION :D:D:D
:*
Jao.
Sartre's påstående
Jag hade tänkt att skriva in två dikter som jag nyss skrev, men det förfaller mig liksom inte. Så istället tar jag lite från boken jag läser Skjut Apelsinen med Mikael Niemi (Fanbrabokpunktslut)
På svenskan skulle vi redovisa böcker muntligt. Grregerrr kallade fram mig.
- Jean-Paul Sartre, sa jag. Existentialismen är en humansim.
- Friheten, sa jag. Boken handlar om att man är fri. Man kan välja att bli precis vem man vill. Det är ingen som är modig från början, utan man väljer att bli modig.
- Hur då?
- Man gör en modig handling. Trots att man är rädd kan man gå emot strömmen.
- Kan man välja att bli feg då?
- Javisst, det bestämmer man själv. Man väljer alltid sitt liv. Kanske är man feg och flyr undan jämt, men då kan man inte skylla ifrån sig efteråt. Då har man valt att leva ett fegt liv.
- Vilket stort ansvar.
- Det är det som utgör själva friheten. Man kan aldrig skylla ifrån sig. Om man inte väljer, så är det också ett val. Då väljer man att leva utan att tänka, det är många som gör så av rädsla. Om alla skulle inse hur fria de är skulle de känna enorm ångest, menar Sartre.
- Varför det?
- Just för att ansvaret blir så enormt. Det finns ingen Gud, inget öde. Det finns bara du själv och ditt enda liv.
- Tack, nickade Greger. Mycket bra. Faktiskt mycket bra.
Jag sneglade på klassen. Flera av skitarna låtsades snarka, medan idioterna inte tycktes ha fattat ett dugg.
--
Det är en bra bok
På svenskan skulle vi redovisa böcker muntligt. Grregerrr kallade fram mig.
- Jean-Paul Sartre, sa jag. Existentialismen är en humansim.
- Friheten, sa jag. Boken handlar om att man är fri. Man kan välja att bli precis vem man vill. Det är ingen som är modig från början, utan man väljer att bli modig.
- Hur då?
- Man gör en modig handling. Trots att man är rädd kan man gå emot strömmen.
- Kan man välja att bli feg då?
- Javisst, det bestämmer man själv. Man väljer alltid sitt liv. Kanske är man feg och flyr undan jämt, men då kan man inte skylla ifrån sig efteråt. Då har man valt att leva ett fegt liv.
- Vilket stort ansvar.
- Det är det som utgör själva friheten. Man kan aldrig skylla ifrån sig. Om man inte väljer, så är det också ett val. Då väljer man att leva utan att tänka, det är många som gör så av rädsla. Om alla skulle inse hur fria de är skulle de känna enorm ångest, menar Sartre.
- Varför det?
- Just för att ansvaret blir så enormt. Det finns ingen Gud, inget öde. Det finns bara du själv och ditt enda liv.
- Tack, nickade Greger. Mycket bra. Faktiskt mycket bra.
Jag sneglade på klassen. Flera av skitarna låtsades snarka, medan idioterna inte tycktes ha fattat ett dugg.
--
Det är en bra bok
.
Någon såras alltid
Och ni trodde.
Ibland undrar jag egentligen varför folk hänger med mig. Ibland kan jag undra vad fan som har hänt med folk, att dom har blivit nya folk, förändrat i sig. Ibland kan jag undra varför jag ska ha ett nästan dövt öra (Mitt högra, det piper i det...) Ibland undrar jag varför man ens ska existera i ett skitliv som detta, och varje gång påminns jag av det, jag väljer att leva.
