Och ni trodde.

Ibland undrar jag egentligen varför folk hänger med mig. Ibland kan jag undra vad fan som har hänt med folk, att dom har blivit nya folk, förändrat i sig. Ibland kan jag undra varför jag ska ha ett nästan dövt öra (Mitt högra, det piper i det...) Ibland undrar jag varför man ens ska existera i ett skitliv som detta, och varje gång påminns jag av det, jag väljer att leva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0