humanspecies

Citatet är av Prot i filmen K-Pax som jag nyss såg. Den är en underbar film verkligen och man känner det i hjärtat hur filmen påverkar. För er som är idel öra så är det också av den låttexten Lost of Self är inspirerad från. Dock så borde jag inte ha skrivit texten före jag såg filmen igen (Före idag har jag inte sett den på några år), och mycket var kanske inte så bra satt i texten, fast jag är nöjd med den. Och om inte så kanske vi kan göra några flera låtar där jag kan ta upp det igen, dom nya gångerna med fräschare grejer.

Så hur var det i Italien? Jo det var bra, jätteskönt faktiskt. Fast nu i efterhand känns det nästan overkligt med tanke på att det var så vackert där. Laga di Como är en jättefin sjö, och runtom finns det en massa byar vilket gör allting ännu mera vackert, och bergen (Gud, skönhet ooohja) Det går inte att beskriva med ord, för att veta måste man se det genom egna ögon, känna det i kroppen, i luften, dofterna, hur det känns att vidröra allting. Det må låta konstigt men så är det. Jag kommer nog ladda upp bilder, men det är svårt att hitta tiden/orken till det. För det är vackert, fast ingen kamera kan ta vad ögat kan se. Att vakna upp där varje morgon och gå ut och ta bussen och bara stirra ut genom fönstret, tittande på sjön och bergen och hela miljön är svårt att fatta. I jämförelse med Luleå är det så mycket skönare där, här är allting platt.
(Från när vi åkte buss till Tågstation i Milano från Flygplatsen, 18 grader varmt)



(Passade på att ta kort på några som promenerade haha)

(En byggnad i Milano, tagen från bussen)


Laddar upp nån annan dag :) Resten. Jag har ungefär 300 bilder att ladda upp så.

Jag satt

och grät

Tårar av maskulinitet

Min hals brann av den dystopiska framtiden, jag kände den brinna

Hur jag kände tårarna av eld rinna nerför kinderna

Jag kunde bara skratta

Dammet på väggarna runtom kring mig stirrade på mig

Små folket satt vid mina fötter

Stirrande på mig

Käken rörde sig fastän i sinnet sa jag nej

Jag fes ut svarta regnbågar

Jag läste mina visor av det samhälletigentliga ogenomtänkta plan

Jag hade nått mitt mål

Ännu en gång att förstå

med lite semester, även om det bara var 5 dagar så var det det som räckte. Det var verkligen en annan värld, andra dofter, människor, mat och tyngd och gravity. Helt annorlunda, och det var vackert. Ojämna steg, allting var helt annat. Wow. Laddar upp bilder imorrn eller i veckan, måste sova, har en migrän. Godnatt. Jag älskar er.

Jag är trött, kanske lite hungrig? Har inte ätit på flera timmar, ändå har jag suttit i köket. Jag har fått halsonten tillbaka, det tycker jag inte särskilt mycket om :(
Jag har inte haft jeans på mig på 3 dagar, jag trodde att jag skulle göra nåt idag, att jag hade blivit bättre men det verkar inte som det. Vilket är synd, för jag vill hinna vara med folk innan jag åker till Italien. Och jag åker dit på Onsdag, jag är nervös. Väldigt nervös snarare.
Har skrivit till Antonio idag, det gick väl bra.

Har annars inte gjort nånting alls, inte ens övat på basläxan (aja baja)
Nåväl...

http://www.youtube.com/watch?v=9NHGkBvgMDk