Snabb dikt hoh
Jag satt
och grät
Tårar av maskulinitet
Min hals brann av den dystopiska framtiden, jag kände den brinna
Hur jag kände tårarna av eld rinna nerför kinderna
Jag kunde bara skratta
Dammet på väggarna runtom kring mig stirrade på mig
Små folket satt vid mina fötter
Stirrande på mig
Käken rörde sig fastän i sinnet sa jag nej
Jag fes ut svarta regnbågar
Jag läste mina visor av det samhälletigentliga ogenomtänkta plan
Jag hade nått mitt mål
Ännu en gång att förstå
Kommentarer
Trackback